07 juli 2012

Tack så mycket!

Jag har länge önskat mig ett löpband, väldigt mycket mer sen Maya föddes. Att komma ut och springa på rutin, samma dag i veckan när Johan jobbar skift är något som kan benämnas som omöjligt. Ännu mera nu då vi har två barn. Sen är jag en periodare när det kommer till löpning. Vår och sommar till tidig höst kan jag ge mig ut men så fort kylan kommer då håller jag mig inne och lägger på mig kilon istället. Men numera kan jag tacka den okunnige mannen som la ut ett sprillans nytt löpband på blocket "bortskänkes mot hämtning" och att Johan tog en chansning. Efter att de fått in för mycket el till huset så fungerade inte löpbandet längre och garantin hade gått ut. Johan resonerade att det borde vara säkringen i löpbandet som var trasig, hämtade det och jadå, det var det! Så tack så mycket för ett knappt använt löpband till kostnad av lite bensin och en ny säkring för några kronor! Man kan inte alltid ha otur, ibland måste man ha lite tur också.
(Ignorera omgivningen, vi ska renovera garagetaket som har haft en stor vattenskada gömd i flera år och som försäkringen inte täcker då vi kunde räkna med något sådant eftersom garaget var så pass gammalt. Som sagt otur måste blandas med lite tur.)

2 kommentarer:

  1. Ja ibland måste man chansa, vilken tur att det funkade (är lite avundsjuk, karln säger att vi inte har plats!)Hoppas allt är bra med dig/er!! Måste komma och hälsa på snart!!!Kram

    SvaraRadera
  2. Kan inte påstå att vi har plats heller men förhoppningen är att det blir ett gym i garaget efter att taket är renoverat. Johan har en del annan gymutrustning redan som står i garaget och tanken är att vi ska sätta upp en vägg så att det blir ett separat rum. Med oss är det bra, vissa dagar är man lite tröttare bara. Absolut påhälsning snart! Kram.

    SvaraRadera