2013- Året då mitt liv vänder till det bättre OCH det finns inga ursäkter längre!

Mitt "nya" liv kommer innehålla träning, bra mat och ett bättre allmänt mående. Detta är alltså inte ett nyårslöfte utan en livsförändring som börjar NU! Eller tja, det började Juli 2012 egentligen men det har varit en långsam start.

Träning, skolgymnastik och sportutövande har nog aldrig tidigare varit något man förknippar mig med. Jag har väl vad man skulle kunna säga gjort allt för att undvika det! Plockat blommor istället för att vara med på tennisträningen och hittat på diverse krämpor för att slippa skolgymnastiken och så vidare... Vad gäller mat så har jag någon gång under livet kopplat ihop: lite eller ingen mat= smal. Just vart det kommer ifrån, det vet jag inte. Men mer fel kan jag ju inte ha haft! Det är just att äta, rätt sorts mat, regelbundna tider och rätt mängd till din fysik och aktivitetsnivå som ger resultaten man vill ha. 

Men varför kan man fråga sig. Varför ska jag träna och äta rätt? För mig är det flera punkter som finns med på min lista. Här är de två viktigaste för mig;

1- jag vill må bra och orka. För mig, min sambo och framför allt mina barn!

2- jag vill lära mina barn ett sunt leverne där balans och stolthet är nyckelord.

Tidigare har min träning bestått av att ta powerwalks eller jogga. Innan jag väntade Maya, hon är tre år nu, så sprang jag totalt 1,5 mil i veckan och tyckte då att jag tränar alltså kan jag äta precis vad jag vill, när jag vill. Mycket resultat såg jag väl inte riktigt och jag var ständigt missnöjd. 

Under min första graviditet fick jag besvär av foglossningen efter 6månader vilket gjorde att jag blev sjukskriven. Maya föddes och jag drabbades av en depression som förföljde mig i två år utan att jag tog tag i det eller ens ville erkänna det. Under denna tid blev det näst intill ingen träning alls och jag kom knappt ut på promenader. Nu, efter att ha gått på KBT och rett ut alla mentala knutar och gett mig själv ett nytt sätt att tänka så är jag redo. Jag har dammsugit internet efter information, jag har satt upp ett mål med flera delmål, jag har min mentala morot och jag känner att jag har kontrollen. Så nu kör jag! For life! 

Just nu har jag fyra pass i veckan med cardio och tyndlyftning, rockring i minst 30 min en gång i veckan och pilates en gång. 

Jag äter 5-6 mål mat om dagen. Frukost, lunch och middag är de stora sen har jag ett mindre mellanmål efter varje stort mål och jag äter ungefär var 3:e timme. Jag planerar måltiderna för en vecka framåt och handlar det som behövs och undviker att handla hem onyttigheter (för jag har ingen självdisciplin). Jag följer mottot "äta allt men inte alltid".

Jag försöker att inte vara allt för hård mot mig själv om jag missar något träningspass pga livet själv utan bara köra på vid nästa tillfälle som ges. Klart man blir sjuk eller känner sig krasslig ibland, barnen tar sin tid och sen jobbar min sambo skift så det är inte alltid det funkar att vara själv med två barn och få in träningen. Det viktigaste är att jag har roligt, jag orkar mer och att jag mår bra.

Det samma gäller slutresultatet; att tänka mer på hur jag mår, vad jag orkar och hur kläderna sitter än siffran på vågen. 

Som en vis person sa: Se till de som har fått resultatet du är ute efter och gör som dom!

Mina tankar, bloggen och dess framtid

Mina tankar kring bloggen och dess innehåll är något som jag har funderat mycket på den senaste tiden. Vill jag att det ska vara en blogg som handlar om mitt liv i allmänhet eller ska den handla om något specifikt? Jag har använt bloggen som en form av offentlig dagbok där jag skriver om sånt som snurrar i huvudet men också om det som sker i mitt liv, pyssel och sömnad. En tanke jag har haft är att jag bara ska ha inlägg om det jag skapar. Men det finns något tilltalande i tanken att jag kan skriva om mina tankar och funderingar där vem som helst kan läsa. Kanske de själva börjar fundera och reflektera, finner hjälp eller kanske bara irriterar sig...
Vad är det jag skapar och vad kvalificerar sig för att få ett inlägg här på bloggen? På ett sätt så skapar jag ett liv, en familj och medmänniskor likaväl som jag skapar halsband med min dotter eller syr ett par byxor till min son.
När jag först startade bloggen så var det i en period av mitt liv där jag kände att allt inte stod rätt till och dess syfte var att få skriva ner mina tankar som är svåra att uttala eller att kanske sätta fingret på vad som egentligen pågår under ytan.
För att få en lyckad, välbesökt blogg läste jag någonstans att man i så fall ska nischa sig inom ett visst område. Men vill jag det? Vill jag att bloggen ska bli så pass välbesökt att reklamfolket börjar höra av sig? Bloggen heter ju faktiskt "I ett litet hörn av Sorunda...där lever jag." Där lever jag. Innan vi flyttade hit hade vi en hyreslägenhet i Södertälje men där bodde vi bara, det var inget liv jag ville leva i till mina sista dagar. Här i Sorunda ser jag mina barn växa upp, vi får vänner, ett socialt liv, skog och natur runt om, ett hus och trädgård. Så slutsatsen är nog att bloggen får fortsätta vara det den har varit hittills. En portal för mitt liv ut i syberspace...