Ibland gör man saker man inte riktigt har tänkt igenom. Som att klaga. Jag kan komma på mig med att t.ex. klaga på kollegor som ständigt är borta, på andra trafikanter på bilvägarna eller bara på att min sambo inte hänger tvätten på det sätt jag vill. Men ärligt talat, är det något jag borde klaga på? När man sätter det i perspektiv med sin vardag som man anser är normalitet, så ja, kanske. Men sätt det i perspektiv med världen...
Jag har ett jobb, jag har en bil och vägar att köra den på och jag har en underbar sambo som bara vill göra sin del av hushållsarbetet (förövrigt; i vårt hus). Jag är, i förhållande till många andra, rik. Och hur hjälper jag mina medmänniskor i världen? Jag gör ingenting förutom att klaga och önska att jag hade mer...
En tavla vi har säger "men såhär kan du ju inte ha det". Det stämmer ibland, för ibland kan man behöva en strävan till förändring men man kan också behöva en påminnelse om att "just såhär bra har du det".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar