29 augusti 2011

...

...och så var vardagen här.
Jag har jobbat i två veckor redan. Shit, vad tiden går fort ibland. Som jag sa i morse; det var ju fredagskväll igår, vart tog helgen vägen? På jobbet har vi haft fullt upp med inskolningar av nya barn och huvudbryet att försöka luska ut vad som är sant eller inte av de rykten som cirkulerar om vad vår chef har "sagt". Tur att jag jobbar med skvallergruppens ordförande. Hon vet allt. Även sånt jag tycker att jag ska informera henne om, eftersom jag har bilden av att jag är först med den informationen, så säger hon bara; "jag vet". Jaha? Ska jag sluta prata nu?

Men, trots att semestern är över och vardagen slog till så har det hunnits med en hel del faktiskt. Här kommer en lista utan inbördes ordning:
SuperduperMYSIG tjejkväll! (Den hamnar på första plats, klockrent!)
Svampplockning
Kojbygge och beordrat kuddmys
Pimpning av Mayas rum
Loppisförsäljning (hamnade på mer plus än bordsgrannen, hon gick plus med 20kr...stackarn)
Trädtrimmning (med viss snedtändning, eller spunk som någon skulle säga)
Stor diskussion med grannen om det gemensamma staketet/planket (vi är faktiskt rätt överens)
Trädgårdrensning och flytt av möbler
Planering och kartläggning av min örtträdgård (!!)

Med min KB-terapeut gör jag stora framsteg och vi börjar närma oss kärnan av mig och min automatiserade tanke i nästan alla situationer. Nu sätter vi "sorkar" på den för att kunna fälla den och ge mig nya, bättre tankar. Ska bli skönt att slippa typ 20 års tankesätt som har satt inte bara käppar i hjulen utan även tänt eld på hjulen och skickat dem rullande ner för en backe in i dimma för att slutligen rulla ner i vatten och sjunka till botten där en gigantisk bläckfisk kramade sönder hjulen till små partiklar där de sakta började driva iväg med strömmen för att sen... ja, för hela mitt sätt att tänka om mig själv och andra.
Maya i koja under soffbordet, kudden bredvid hennes är den man blir tvingad att "sova" på.

Lilla Maya bredvid stora pappa ute i skogen på svampjakt.


1 kommentar:

  1. Ja jäklar, det låter som om ni verkligen är på gång med terapin! Vilken värdefull grej, att granska sina egna automatreaktioner (för såna har vi alla), och kunna ta itu med de som är destruktiva för en.
    Om du menar samma tjejkväll som jag tänker på så håller jag med till fullo. Fantastiskt mysigt var det, och gott, och TACK för hjälpen med huvudvärken. Den smälte fullständigt undan under dina fingrar, Kanske en ny karriär som massör i sikte?
    Skämt åsido, himla mysigt var det och jag gör mer än gärna om det.

    Stor kram till er!

    SvaraRadera